Svenska arbetsplatser står inför en växande hälsoutmaning. Trots ökad kunskap om träning, hälsa och välmående visar ny data att fysisk ohälsa fortsätter att öka i många branscher. Bakom utvecklingen finns ett arbetsliv där stillasittande, stress och låg vardagsrörelse blivit en normaliserad del av vardagen.
OneLabs senaste hälsorapport, baserad på närmare 90 000 hälsoundersökningar från över 1 000 svenska företag, visar att ungefär var fjärde medarbetare uppvisar tydliga hälsorisker kopplat till bland annat livsstil och fysisk ohälsa. Samtidigt lyfter forskare allt oftare fram att problemet inte främst handlar om att människor tränar för lite på gym, utan om att vi rör oss för lite totalt sett under dagen.
Det är en utveckling som märks tydligt i flera svenska branscher.
Fysisk ohälsa på arbetsplatser handlar om mer än träning
I den offentliga debatten kopplas fysisk hälsa ofta till träning, gym och högintensiva pass. Men enligt den amerikanska professorn och forskaren James Sallis, är det synsättet för smalt.
I en intervju med Svenska Dagbladet beskriver han hur samhället successivt byggts om för att minimera vardagsrörelse. Hissar ersätter trappor, bilen ersätter promenaden och stora delar av arbetsdagen sker framför en skärm.
Problemet är därför inte bara brist på träning, utan brist på rörelse överlag.
Det är också något som speglas i OneLabs hälsodata. Många medarbetare uppfyller kanske rekommendationerna för träning någon gång i veckan, men spenderar samtidigt stora delar av arbetsdagen stillasittande. Forskning visar att långvarigt stillasittande är kopplat till ökad risk för:
- Hjärt- och kärlsjukdomar
- Typ 2-diabetes
- Högt blodtryck
- Övervikt och metabol ohälsa
- Sömnproblem
- Psykisk ohälsa och stressrelaterade besvär
Det innebär att även personer som tränar regelbundet kan bära på förhöjda hälsorisker om vardagsrörelsen är för låg.
Vilka branscher har störst risk för fysisk ohälsa?
OneLabs hälsorapport visar att hälsoriskerna ser olika ut beroende på bransch, arbetsmiljö och arbetssätt. Framför allt syns tydliga skillnader mellan stillasittande kontorsyrken och mer fysiskt aktiva arbeten.
Kontorsbranscher och stillasittande jobb
Inom tech, finans, konsultverksamhet och andra yrken där arbetet främst sker framför en skärm är stillasittandet ofta omfattande. Många medarbetare tillbringar stora delar av arbetsdagen i möten, framför datorn och under hög prestationspress. Det innebär i sin tur både låg fysisk aktivitet och hög mental belastning.
Vanliga hälsorisker inom dessa branscher är:
- Höga stressnivåer
- Dålig återhämtning
- Sömnproblem
- Låg vardagsrörelse
- Förhöjda blodfetter och blodtryck
Samtidigt är det ofta just dessa grupper som tränar mest organiserat på fritiden. Det förstärker bilden av att enstaka träningspass inte fullt ut kompenserar för ett stillasittande arbetsliv.
Transport och logistik
Även inom transport och logistik syns tydliga hälsorisker. Chaufförer och andra yrkesgrupper spenderar långa perioder sittande, ofta med oregelbundna arbetstider och begränsade möjligheter till rörelse under arbetsdagen.
Här är riskerna ofta kopplade till:
- Låg total fysisk aktivitet
- Oregelbundna matvanor
- Stress och tidspress
- Förhöjt blodtryck
- Hög risk för hjärt-kärlsjukdom
Industri och tillverkning
I industrin är bilden mer komplex. Många roller innebär fysisk belastning, men inte nödvändigtvis hälsosam rörelse. I stället kan ensidiga arbetsmoment, skiftarbete och hög fysisk belastning bidra till andra typer av hälsoproblem.
Vanliga risker inkluderar:
- Belastningsskador
- Trötthet och sömnproblem
- Stress kopplat till skiftarbete
- Otillräcklig återhämtning
Det visar att fysisk aktivitet i sig inte alltid är tillräckligt, utan kvaliteten på rörelsen och möjligheten till återhämtning spelar också stor roll.
Vardagsrörelse blir allt viktigare för folkhälsan
Under lång tid låg fokus inom hälsodebatten på högintensiv träning. Men moderna rekommendationer från WHO och flera forskare betonar nu istället vikten av total rörelse över dagen.
Kort sagt: små rörelser gör stor skillnad.
Att gå mellan möten, ta trapporna, stå upp under delar av arbetsdagen eller promenera under lunchrasten kan ha betydande effekter på hälsan över tid.
James Sallis menar att samhället länge överskattat betydelsen av gymträning ur ett folkhälsoperspektiv. Den stora utmaningen är istället att skapa miljöer där rörelse blir en naturlig del av vardagen.
För arbetsgivare innebär det ett viktigt perspektivskifte.
Hälsoarbete handlar inte längre bara om friskvårdsbidrag eller subventionerade gymkort. Det handlar också om:
- Hur arbetsplatsen är utformad
- Hur möten planeras
- Hur pauser uppmuntras
- Hur mycket rörelse som sker naturligt under arbetsdagen
- Hur ledarskapet påverkar arbetsbelastning och återhämtning
Därför behöver företag arbeta mer datadrivet med hälsa
Många företag vill arbeta förebyggande med hälsa men saknar tydlig insikt i hur medarbetarna faktiskt mår.
Det är här hälsodata blir avgörande.
OneLabs hälsorapport bygger på medicinskt validerade tester och frågebatterier som ger en helhetsbild av medarbetares fysiska och psykiska hälsa. Genom att analysera biomarkörer, blodprover och livsstilsdata kan arbetsgivare upptäcka tidiga riskmönster och förebygga sjukskrivningar, ohälsa och nedsatt arbetsförmåga.
Datadrivet hälsoarbete gör det möjligt att:
- Identifiera hälsorisker tidigt
- Se skillnader mellan team och branscher
- Mäta effekten av hälsoinsatser
- Prioritera rätt förebyggande åtgärder
- Minska långsiktiga sjukskrivningar
Samtidigt blir det tydligt att hälsa inte är en individuell fråga enbart. Arbetsmiljö, kultur och arbetssätt påverkar i hög grad medarbetarnas fysiska och psykiska mående.
Framtidens arbetsplats behöver främja rörelse
Arbetslivet förändras snabbt. Hybridarbete och digitalisering har på många sätt förbättrat flexibiliteten – men också minskat den naturliga vardagsrörelsen.
Det gör att framtidens arbetsplatser behöver tänka annorlunda kring hälsa.
Företag som lyckas bäst framåt kommer sannolikt vara de som:
- Integrerar rörelse i arbetsdagen
- Arbetar proaktivt med hälsodata
- Minskar långvarigt stillasittande
- Prioriterar återhämtning och sömn
- Ser hälsa som en strategisk fråga
Det handlar inte om att alla medarbetare måste börja träna hårdare. Målet är att skapa arbetsmiljöer där människor rör sig mer, återhämtar sig bättre och håller längre.
Författare
Johanna Frank
Företagsrådgivare
