Vi vet mer om hälsa än någonsin. Varför mår vi ändå dåligt?
Vi lever längre. Vi överlever sjukdomar som tidigare var dödliga. Vi har tillgång till mer kunskap om kost, träning och hälsa än någon generation före oss. Ändå ökar livsstilssjukdomar och psykisk ohälsa. Hur går det ihop och hur ska vi göra för att må bättre? Det var utgångspunkten i ett webinar mellan OneLabs VD och grundare David Strömbeck och Anders Wallensten, läkare, epidemiolog, forskare och författare till flera böcker om hälsa och välmående.
Hälsoparadoxen: mer kunskap, sämre mående
Enligt Wallensten lever vi mitt i ett överflöd av hälsoråd, trender och quick fixes. Vi “vet allt”, men just därför har det blivit svårare att navigera. Många råd saknar vetenskaplig grund och pekar åt olika håll. Samtidigt är en grundläggande förklaring kanske ännu viktigare: vi är inte skapta för den livsstil vi lever idag. Genom evolutionen har våra kroppar och hjärnor formats för ett liv som skiljer sig radikalt från det moderna.
Exempelvis krävdes förr fysisk ansträngning för att få mat, vila togs när det fanns tid och energirik föda i naturen var sällsynt. Idag är det tvärtom: energität, näringsfattig mat är lättillgänglig, rörelse är valfri, återhämtning skjuts på, intryck, information och beslut tar aldrig slut.
Hälsans fundament: kost, rörelse och sömn
Wallensten återkommer till tre biologiska grundpelare: kost, rörelse och sömn.
Särskilt sömnen lyfts fram som vår kanske mest underskattade “behandling”. God sömn ger energi, stärker immunförsvaret, hjälper hjärnan att bearbeta känslor och minnen, förbättrar humör och stresstålighet och skapar förutsättningar för hälsosamma val. Sömnbrist däremot sätter oss i ett konstant överlevnadsläge. Vi blir mer irriterade, mindre empatiska och sämre på att ta kloka beslut. En del av problematiken är att vardagen är full av sömntjuvar så som jobb- och familjeansvar, nyhetsflöden, skärmar och ett oändligt utbud av underhållning. Många märker hur mycket bättre de sover under sin semester, särskilt i miljöer med färre intryck eller närmare naturen, där hjärnan är hemma på ett sätt den inte är i det digitala bruset.
En annan viktig insikt är hur antalet val i vardagen påverkar oss. Våra hjärnor är inte byggda för att fatta hundratals aktiva beslut varje dag. Varje val kostar mental energi.
Ett sätt att hantera detta är att göra det vi vill göra, till exempel leva hälsosamt, till vanor. När beteenden går på autopilot minskar den mentala belastningen, och de aktiva valen blir färre. Små, hållbara vanor och rutiner slår stora ambitioner i längden.
Hälsa handlar också om relationer, tankar och miljö
Utöver de biologiska grunderna pekar Wallensten på tre områden som ofta hamnar i relativ skymundan: relationer, tankar och vår omgivning. Studier visar att relationer är en av de faktorer som starkast kopplas till upplevd livskvalitet och hälsa, och ensamhet är i sig en hälsofara. Människan är ett flockdjur då vi har överlevt genom gemenskap, samarbete och delat tänkande. Det viktiga är att relationer inte behöver vara djupa eller perfekta för att vara viktiga för hälsan. Även korta möten och små sociala kontakter har mätbara positiva hälsoeffekter.
Vår hjärna är byggd för att oroa sig eftersom det har hjälpt oss att överleva att vara beredda på framtida potentiella hot. Problemet är att samma system idag ofta fastnar i oro över sådant vi inte kan påverka och inte behöver skydda oss från för att överleva. Då blir stressen kronisk istället för hjälpsam. Psykisk ohälsa är komplex och ibland krävs hjälp av vården. Men mycket av den vardagliga psykiska ohälsan kan lindras genom medvetenhet om tankemönster: att kunna notera att “nu tänker jag så där igen”, att förstå att alla tankar inte är sanna eller relevanta, eller att lära sig låta tankar passera utan att fastna. Verktyg från positiv psykologi, som tacksamhetsövningar, meditation och reflektion, kan hjälpa. Tacksamma tankar gör det till exempel svårt att samtidigt fastna i negativa spiraler.
Vad betyder allt detta för arbetsgivare?
En central fråga i webinaret var om vi kan förvänta oss prestation om människor inte får förutsättningar att återhämta sig. Arbetsgivare kan inte styra medarbetares sovrum – men de kan påverka mycket av det som stör sömnen exempelvis, hög stress, låg känsla av kontroll, otydliga krav, brist på stöd. En god arbetsmiljö kännetecknas av lyhörda chefer, rimlig arbetsbelastning och möjlighet att påverka sin situation.
Arbetsplatsen kan också fungera som en social skyddsfaktor. I en tid av ökat distansarbete väcks också frågan om ensamhet. Arbetsplatsen är för många en av de viktigaste källorna till social gemenskap. Små saker gör stor skillnad: att bjuda in till samtal, att skapa inkluderande sammanhang, att uppmuntra rörelse under arbetsdagen, att bygga vanor och rutiner tillsammans, inte uppifrån. Wallensten betonar också vikten av snällhet på jobbet. Att hjälpa, dela med sig och visa omtanke smittar och formar kulturen över tid. Hälsa behöver inte alltid mätas, tävlas eller jämföras. För vissa kan det till och med skapa stress.
Även på arbetsplatsen kan man ta vara på kraften av vanor. Att skapa gemensamma rutiner och traditioner för pauser, fysisk rörelse eller sociala interaktioner gör de sunda valen till icke-val och ger hälsoeffekter per automatik.
Små handlingar, stor effekt
Den kanske viktigaste slutsatsen från webinaret är att hälsa inte skapas genom perfekta liv utan genom rimliga val, goda vanor och mänskliga miljöer. Vi behöver inte göra allt rätt. Men när vi anpassar våra liv och arbetsplatser lite mer efter hur vi faktiskt är skapta för att leva, då skapar vi förutsättningar för att må bra, på jobbet och i livet.
Missade du webinaret?
Ella Amandusson
Leg. Sjuksköterska, OneLab
